Post by JeflaPeck on Aug 20, 2003 11:33:08 GMT 1
Fan jag blir impad, Peter Franke chefredaktör för Värmlands Folkblad tar avstånd från Euron! VF är ju en socialdemokratisk tidning, så hans uttalanden ligger ju lite i stäv med hansk partis officiella ställning så att säga.
Ca 30% av sossarna vill gå med i EMU, resten är nej-sägare. Det är ju föga märkligt att just de 30% verkar hålla till på televisionen, i media, LO, och diverse andra höga instanser...
Alla vanliga sosse medlemmar, och väljare är ju klart mer negativa till inträde i EMU. Man tycker att fler höga sossar förutom Winberg, Pagrotsky mfl. borde ta ställning mot EMU, jag tror det är mycket feghet, go with the flow (DVS den lilla makteliten, någon flow är det ju inte, men nog så mäktiga och stort inflytande tydligen) Är man politiker tycker jag fan att man ska våga tro på sitt eget omdöme och inte ta efter Göran med regering i presis ALLT. Det är ju för fan viktiga grejer vi ska besluta om.
Så cred till chefredaktör Peter Franke på VF, det är inte många sossar med ansvar (kan man ju säga att han har...) som vågar trotsa hjärntvättar regimen vad gäller EMU !!!
Klipper ut artikeln, den ligger kanske inte ute så länga på nätet. Det här är alltså Ledar kolumnen på första sidan 20 aug:
Bildt väljer fel väg
Tryck på bromsen och sätt stopp för drömmen om en mer överstatlig union
Härom veckan var det Göran Persson som gjorde det. Strax efter kom miljöpartisten Per Gahrton. I förrgår var det Marit Paulsen, en av ja-sidans okrönta drottningar, som presenterade sin nya skapelse. I går var det förre moderatledaren Carl Bildts tur.
Det handlar om nyskrivna böcker sprängfyllda med tankar kring EU, EMU och Sveriges plats i Europa, nu och i framtiden. Det är i tre fall av fyra övertygade ja-sägare som fått olika förlag att satsa stort.
Marit Paulsens lilla bok har tryckts i hela 150 000 exemplar och ska till och med delas ut gratis, av någon outgrundlig anledning till kunderna hos Hennes&Mauritz. Är de som faller för H&M:s avklädda reklam kanske extra mottagliga för ja-sidans silkiga argument?
Göran Perssons bok Vägskäl (Benitti förlag) är en välskriven, snyggt designad men inte särskilt upphetsande tankebok.
Nej-sägaren Per Gahrton däremot är upphetsad mest hela tiden, men han är väl påläst och boken Med euron mot EU-staten (Carlsson Bokförlag) övertygar om att farorna med EMU-medlemskapet är större än fördelarna.
CARL BILDTS Uppdrag Europa (Norstedts) har inte hamnat på nattduksbordet än, men hans inlägg på DN Debatt i går ger en god inblick i den förre statsministerns resonemang. Nu ska Bildt dessutom på allvar kasta sig in i kampanjarbetet.
Frågan är dock hur mycket nytta han kan göra för ja-sidan. Risken är uppenbar att hans idéer om Europas framtid skrämmer bort minst lika många väljare som de kan locka. Han kan lika gärna bli en belastning som en tillgång.
Carl Bildt är nämligen väldigt tydlig på vart euron ska leda. Den gemensamma valutan är bara ett steg på vägen mot en federation av nationalstater mellan Ryssland och Atlanten, Ishavet och Medelhavet. Euron är den nödvändiga basen för de förstärkta ekonomiska reformer som måste komma i Europa i dess helhet, menar Bildt.
VILKA REFORMER som avses framgår inte, men den som upplevt högerns politik vet vad det handlar om. Uppluckrad arbetsrätt, flyttbar arbetskraft, större löneskillnader, sänkta skatter för de med mest pengar och privatisering av offentlig verksamhet.
Det är ungefär samma politik som Europeiska centralbanken pläderar varmt för i sina rapporter till euroländerna.
"Rom byggdes inte på en dag, och den som vill ställa sig utanför allt detta viktiga bara därför att ett och annat just nu inte faller på läppen har illa förstått historiens dagordning", skriver Bildt.
Nej, Rom byggdes liksom EU inte på en dag. Det var de små stegen som ledde fram till stormakten då som nu. Men har Bildt glömt hur det gick för romarriket till slut? Inte blev det evig lycka och välgång den gången, och det blir det knappast nu heller.
GEMENSAM demokrati, skriver Bildt och detsamma eftersträvar Valery Giscard d´Estaing som leder EU:s framtidskonvent. Gemensam i den meningen att allt mer makt ska flyttas från de nationella parlamenten till EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet.
Om Sverige tycker att vattenskotrar i våra insjöar förstör miljön, kan EU ändra beslutet för att det hindrar den fria konkurrensen. Det är bara ett litet exempel på hur inflytandet redan har flyttat till Bildts nya önskestat.
Viktigare förändringar är att vänta enligt framtidskonventets förslag och alla pekar i samma riktning. EU:s befogenheter ska utökas på område efter område, och EMU är verkligen bara början.
Unionen föreslås få rätt att "samordna medlemsstaternas ekonomiska politik" och på längre sikt är målet ett gemensamt försvar. Är det den typen av europeiskt samarbete vi vill ha? Ger mer överstatlighet verkligen ett tryggare Europa?
DET ÄR DAGS att trycka på bromsen och sätta stopp för Valery Giscard d´Estaings och Carl Bildts dröm om en allt mer federal och överstatlig europeisk union.
Makten bör i stället flyttas åt andra hållet, från Bryssel tillbaka till samarbetande, men självständiga EU-länder. Att säga nej till euron den 14 september är därför ett steg i rätt riktning.
PETER FRANKE
Ca 30% av sossarna vill gå med i EMU, resten är nej-sägare. Det är ju föga märkligt att just de 30% verkar hålla till på televisionen, i media, LO, och diverse andra höga instanser...
Alla vanliga sosse medlemmar, och väljare är ju klart mer negativa till inträde i EMU. Man tycker att fler höga sossar förutom Winberg, Pagrotsky mfl. borde ta ställning mot EMU, jag tror det är mycket feghet, go with the flow (DVS den lilla makteliten, någon flow är det ju inte, men nog så mäktiga och stort inflytande tydligen) Är man politiker tycker jag fan att man ska våga tro på sitt eget omdöme och inte ta efter Göran med regering i presis ALLT. Det är ju för fan viktiga grejer vi ska besluta om.Så cred till chefredaktör Peter Franke på VF, det är inte många sossar med ansvar (kan man ju säga att han har...) som vågar trotsa hjärntvättar regimen vad gäller EMU !!!
Klipper ut artikeln, den ligger kanske inte ute så länga på nätet. Det här är alltså Ledar kolumnen på första sidan 20 aug:
Bildt väljer fel väg
Tryck på bromsen och sätt stopp för drömmen om en mer överstatlig union
Härom veckan var det Göran Persson som gjorde det. Strax efter kom miljöpartisten Per Gahrton. I förrgår var det Marit Paulsen, en av ja-sidans okrönta drottningar, som presenterade sin nya skapelse. I går var det förre moderatledaren Carl Bildts tur.
Det handlar om nyskrivna böcker sprängfyllda med tankar kring EU, EMU och Sveriges plats i Europa, nu och i framtiden. Det är i tre fall av fyra övertygade ja-sägare som fått olika förlag att satsa stort.
Marit Paulsens lilla bok har tryckts i hela 150 000 exemplar och ska till och med delas ut gratis, av någon outgrundlig anledning till kunderna hos Hennes&Mauritz. Är de som faller för H&M:s avklädda reklam kanske extra mottagliga för ja-sidans silkiga argument?
Göran Perssons bok Vägskäl (Benitti förlag) är en välskriven, snyggt designad men inte särskilt upphetsande tankebok.
Nej-sägaren Per Gahrton däremot är upphetsad mest hela tiden, men han är väl påläst och boken Med euron mot EU-staten (Carlsson Bokförlag) övertygar om att farorna med EMU-medlemskapet är större än fördelarna.
CARL BILDTS Uppdrag Europa (Norstedts) har inte hamnat på nattduksbordet än, men hans inlägg på DN Debatt i går ger en god inblick i den förre statsministerns resonemang. Nu ska Bildt dessutom på allvar kasta sig in i kampanjarbetet.
Frågan är dock hur mycket nytta han kan göra för ja-sidan. Risken är uppenbar att hans idéer om Europas framtid skrämmer bort minst lika många väljare som de kan locka. Han kan lika gärna bli en belastning som en tillgång.
Carl Bildt är nämligen väldigt tydlig på vart euron ska leda. Den gemensamma valutan är bara ett steg på vägen mot en federation av nationalstater mellan Ryssland och Atlanten, Ishavet och Medelhavet. Euron är den nödvändiga basen för de förstärkta ekonomiska reformer som måste komma i Europa i dess helhet, menar Bildt.
VILKA REFORMER som avses framgår inte, men den som upplevt högerns politik vet vad det handlar om. Uppluckrad arbetsrätt, flyttbar arbetskraft, större löneskillnader, sänkta skatter för de med mest pengar och privatisering av offentlig verksamhet.
Det är ungefär samma politik som Europeiska centralbanken pläderar varmt för i sina rapporter till euroländerna.
"Rom byggdes inte på en dag, och den som vill ställa sig utanför allt detta viktiga bara därför att ett och annat just nu inte faller på läppen har illa förstått historiens dagordning", skriver Bildt.
Nej, Rom byggdes liksom EU inte på en dag. Det var de små stegen som ledde fram till stormakten då som nu. Men har Bildt glömt hur det gick för romarriket till slut? Inte blev det evig lycka och välgång den gången, och det blir det knappast nu heller.
GEMENSAM demokrati, skriver Bildt och detsamma eftersträvar Valery Giscard d´Estaing som leder EU:s framtidskonvent. Gemensam i den meningen att allt mer makt ska flyttas från de nationella parlamenten till EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet.
Om Sverige tycker att vattenskotrar i våra insjöar förstör miljön, kan EU ändra beslutet för att det hindrar den fria konkurrensen. Det är bara ett litet exempel på hur inflytandet redan har flyttat till Bildts nya önskestat.
Viktigare förändringar är att vänta enligt framtidskonventets förslag och alla pekar i samma riktning. EU:s befogenheter ska utökas på område efter område, och EMU är verkligen bara början.
Unionen föreslås få rätt att "samordna medlemsstaternas ekonomiska politik" och på längre sikt är målet ett gemensamt försvar. Är det den typen av europeiskt samarbete vi vill ha? Ger mer överstatlighet verkligen ett tryggare Europa?
DET ÄR DAGS att trycka på bromsen och sätta stopp för Valery Giscard d´Estaings och Carl Bildts dröm om en allt mer federal och överstatlig europeisk union.
Makten bör i stället flyttas åt andra hållet, från Bryssel tillbaka till samarbetande, men självständiga EU-länder. Att säga nej till euron den 14 september är därför ett steg i rätt riktning.
PETER FRANKE
